Förbannelsen över de förstfödda är att de är just förstfödda. Förbannelsen av alla nästkommande barn är att de… Inte var först.
Studie efter studie har gjorts där man undersöker födelseordning, vilka egenskaper som tilldelas vem i syskonskaran: livsmöjligheter och känsla för mode, allt påverkas av i vilken ordning du kom i syskonledet. Upplevelserna skiljer sig hos alla syskon och det finns fördelar och nackdelar med alla.
För er föräldrar: här kommer en lista av saker som blir annorlunda när man får ett andra barn – för både DIG, och barnen.
Dubbeltröttheten. Kommer du ihåg hur trött du var första gången du var gravid och fick barn? Jodå, multiplicera detta med 500 så kommer du närmare tröttheten som ett andra barn kommer innebära. Resultatet med ett andra barn är att du helt plötsligt är för trött för att orka med allt annat som du gjorde innan. Detta kan komma som en chock, men vänj dig vid det. För den nyfödda, som inte direkt vet hur du var innan kommer bara antar att det är såhär du alltid har varit.
Bristen på händer. Konstigt nog utvecklar vi inte fler händer när vi föder fler barn (skärpning evolutionen!). När du har ett barn, har du två händer tillgängliga till denna fnissiga, bajsande, gråtande, gosiga unge. Med TVÅ blir det betydligt svårare, och det är inte sällan man får känslan av att ungarna köar till mamma som ska göra allt som krävs av henne och hennes armar att göra.
Fördelen för barnen, tror jag, är att de lär sig att ha tålamod och blir vana vid att få vänta ett tag i tidig ålder, vilket aldrig är fel.
Been there, done that. När man får sitt första barn har nästan allt som händer en wow-faktor. Med detta menar jag INTE att det inte är fantastiskt när barnet ler för första gången eller när det tar sina första steg, det är förstås fortfarande lika underbart! Men det är inte första gången. Det positiva är att du är van, vilket innebär att du kan slappna av lite mer och bara njuta av det som sker, snarare än att få panik när du ser att de trampar iväg rakt mot ett träd.
Man tar färre kort. Antalet foton du tar minskar med 50% när andra barnet har kommit till världen. Vi har cirka 20 album sprängfyllda med foton av vår äldsta, men betydligt färre av vår tredje. FÖRSÖK dock att tänka på att ta foton på alla så gott det går. Inte minst för att visa att du faktiskt brydde dig om foton på alla!
Att vara nummer två. Äldre syskon får göra allt först, som dessutom hade sina föräldrars absoluta uppmärksamhet. Yngre syskon känner ofta att de aldrig når dit riktigt. Det finns väldigt lite vi faktiskt kan göra åt detta, förutom att försäkra de yngre syskonen om att dom är alla olika, men exakt lika fantastiska och underbara (och gnälliga och tjuriga emellanåt). Och vi älskar dom exakt lika mycket, för alltid.
Det är eeeenkelt. Den störa fördelen med nummer två och tre (eller ännu mer?!) är att du har gjort allt innan, och du är mycket mer avslappnad nu trots allt. Till och med att hålla sitt barn kan vara nervöst första gången. När andra barnet väl har kommit har du inga hämmingar när du bär ditt barn utan kan njuta av varenda sekund. Jag är ganska säker på att denna avslappnade inställning smittar av sig på barnet, vilket är väldigt bra. De vet att du är fine, så då är de fine.
Det är orättvist!! En av livets självklarheter är att det inte är rättvist alls. Vi kanske VILL behandla våra barn lika, men sanningen är att när vi är trötta och har hört samma tjat tusen gånger kan vi ibland bara ge upp och skrika ”OKEJ DÅ”. Eftersom de äldre har slitit järnet för att få igenom övernattningar, har tjatat till sig varje glass, varje kväll ute och varje klädesplagg som inte har passat… Ja då har de beredit en enkel väg för de yngre som undkommer de flesta brott – just för att föräldrarna är trötta på smågnabbet sedan väääääldigt länge.
